När man vill för mycket.

Dagens reflektion

av mig själv.

Jag har alltid varit glad i livet

velat göra så mycket,

påverkats av andra och tänkt,

 kan hon, så kan väl jag.

Det har inte funnits någon hejd på mig.

Jag läste universitetet när lilltjejen var ett år,

började jobba som sjuksköterska och tänkte

att jag måste ha en vidareutbildning,

så jag läste Intensivvård. 

Bytte samtidigt avdelningar på sjukhuset,

samtidigt som jag läste andra kurser.

Har alltid velat lära mig mycket, tyckt att allt verkar så kul.

Nu står jag här med en överfull hjärna,

och kan inte lära mig något istället,

och inte minnas någonting heller.

Har svårt att koncentrera mig på vad folk säger,

kan inte läsa en bok.

Vad hände undrar jag?

Nu går jag på Mindfulness.

Det är jättekul att gå på kurs, om jag kunde komma ihåg vad vi lär oss.

Har övningar som jag glömmer bort att göra,

har en bok som jag ska läsa men det funkar inte.

Dom säger att jag kommer bli frisk.

Hur då undrar jag?

Det har dom sagt, men jag kommer inte ihåg hur.

Det känns som ett oerhört svårt dilemma,

när man vill så mycket och det inte funkar

på grund av att hjärnan säger

– NEJ, inte mer, det är fullt här inne.

Nu ångrar jag att jag inte lärde mig lite 

andra saker som jag tycker är roligt

och skulle ha nytta av just nu.

Men:

Jag måste lära mig att säga nej,

fast hela jag skriker ja….

Det är svårt.

Önskar er en trevlig helg.

Vi ses snart igen

Kram Helena