Hallå i kylan!

Igår var det -10 grader när jag åkte hem från jobbet, kallt kan man säga. Kom på att jag inte har någon värme på i poolhuset där olivträden står. Skyndade mig att ställa ute ett konvektor element dit ut, hoppas det inte är försent, vore ju tråkigt om de skulle dö nu när jag klarat dem i över tio år.

Härom veckan kollade jag på en julfilm jag inte sett förut. “Last Christmas” heter den. Tänkte först att det var en sådan där typisk amerikansk julfilm, men si så var det var det inte. Den hade ett budskap. Ett väldigt viktigt sådant.

Har du tagit ställning?!

Kan du tänka dig att donera bort något organ till någon annan om det skulle vara så att du låg hjärndöd och det inte fanns en chans för dig att överleva, men dina organ skulle kunna ge någon annan person ett nytt liv?

Det är ju så att har man inte pratat om detta med sin partner eller skrivit i donationsregistret, så blir det ens anhöriga som får ta det beslutet, om så är fallet och det är inget roligt beslut för anhöriga. Blir förvånad att det är så många som inte verkar ha pratat om sådana saker.

Jag tänker så här om jag kan tänka mig att ta emot ett organ av någon om jag skulle bli sjuk och behöva ett nytt organ, så måste jag ju också kunna tänka mig att ge bort ett om jag inte behöver det längre, för att jag är hjärndöd.

En annan sak jag funderat över, är att det är så svårt för anhöriga att avsluta en persons försäkringar, tidningar, alla betalkort och även sociala medier och mycket annat. Fick ett tips av min 25 åriga kollega att öppna Vita arkivet och skriva alla lösenord man har till sina olika ställen. Superbra tips, som jag ska ta tag i med det snaraste.

En annan julfilm som jag gillar och som jag numera kan varenda replik till är The Holiday, så mysig film.

Ha en fin kylig dag.

Kram Helena

Innehåller annonslänk till Mio

Heej!

Rubriken är nog inte riktigt så dramatiskt som det låter. Men igår när vi var i Linköping för att kolla soffor. P måste köpa nya, hans son ska ta hans gamla då han fått en gammal fin lägenhet i Linköping. Ni vet en sådan där med kakelugnar, burspråk och fina golv. Ja han är bara 19, men en riktig affärsman på alla vis. Så efter långt och idogt letande så fick han en superfin lägenhet mitt i centrala Linköping.

Han ville så gärna ha sin fars soffor och inte P emot, då fick han ändan ur vagnen och köpa nya, Sagt och gjort var vi på en massa butiker och provade soffor och till slut slog han till och det kommer bli så himla bra. Vill ni tjuvkika så är det denna och han fick 14000 i rabatt, inte illa.

Men allt blev inte lika bra, för när han skulle ta fram plånboken, så var den borta. Vi tog förgivet att den fanns i bilen. Men efter att ha gått igenom den 110 gånger, gick han in i butiken igen och kollade alla soffor. Likaså åkte vi tillbaka till alla butiker vi varit, men den fanns såklart inte.

Japp det är nu allt måste spärras, och när man inte har några kort blir ju livet inte så enkelt. Han skall dessutom på jobb långt upp i Sverige på måndag utan både kort och legitimation. Hur sjutton ska det gå till. Pass och swish, klarar man sig med det?

Tur han ändå har ett pass. Vet när jag tappade mitt körkort och passet hade gått ut, då tänkte jag att jag är ju ingen, hur sjutton ska jag få ut ett nytt körkort och pass. Nu hittade jag körkortet under kassan på Ica, men om jag inte gjort det. Tänk hur anonym man blir och livet blir väldigt svårt.

Ingen snö i Vadstena ännu! Såg att det snöat jättemycket inte så långt härifrån. Idag ska vi fixa adventsgran och gå på julmarknad i Vadstena, så då kunde det gärna få dingla ner lite snöflingor.

Vad skall ni göra i helgen? Har ni tips på fina julmarknader runt om i Sverige?

Kram Helena