Ensamt mellan lakanen

 

Morning!

 

Köpte mig nya påslakan. Inte för att jag behöver,

utan för känslan av att ha något helt nytt som 

bara jag sovit i lockade. Kände att lakanen som finns kvar här hemma,

är lakanen som jag delat tillsammans med han som

inte finns kvar här längre.

 

Därför kändes det extra skönt att få bädda rent med

nya påslakan som bara jag kommer använda……..

 

Eller vad tror ni, kommer jag leva själv hela livet nu,

eller kommer jag tordas tro på kärleken igen, kommer det finnas någon 

som tänder lamporna i mitt liv igen, som någon annan så plötsligt släckte?

 

Många frågor och undringar finns i mitt huvud.

Är det rätt att kasta sig in i 

någon annans famn direkt, blir det bra i längden??

Borde man inte bli hel och stark i sig själv innan, men när är man hel och stark igen.

Är det något man känner själv eller

vem bestämmer det? Vad är rätt och vad är fel?

Ja ni hör ju det snurrar mycket i mitt huvud.

 

 

 

Ingen vet vad framtiden har att erbjuda, men det kanske är dags att 

gnugga bort alla tårar som för länge sedan slutat produceras

och se livet med nya ögon.

 

Det jag iallafall vet just nu är att två små söta barnbarn skall

få sova tillsammans med sin mormor under mina nya sköna lakan.

Lakanen är så himla mjuka och sköna mot kroppen, så jag är verkligen nöjd med dem.

 

Ni hittar påslakanen här  (fyrdelsset till 50% rabatt)

 

Idag blir det utflykt med stora dottern som bloggar här

 

Kram på er

 

Helena