Endast 53 personer i den lilla byn.

I drömmen har jag precis

blivit erbjuden en tjänst som distrikta i den 

lilla byn med endast 53 personer bosatta.

Jag som absolut inte kunde förstå varför vi skulle 

vara tvungna att flytta till den lilla

tråkiga byn.

Jag sitter och planerar alla inköp som behövs för att 

kunna driva distriktsköterske mottagning,

när jag ser att det är ett riktigt gammalt stenhus

lite längre bort. Jag blir nyfiken och går dit och

får se att det är ett gammalt badhus från början av 

1900 talet.

Man ser tunga gardiner för fönstren.

Nyfikenheten tätnar. jag måste in och när jag klivit in

ser jag ett litet rum med något som liknade en gammal bassäng

med en massa gamla möbler runt om

(typ Downton Abbey stil)

Jag tänker att det skulle kunna gå att få detta gamla hus jättefint,

långt borta hör jag någon som sjunger.

-Ja må hon leva, ja må hon leva ja må hon leva ut i hundrade år.

Tänk vad märkligt det är när man är så inne i en dröm som avbryts

av familjens sång, så det blir svårt att förstå vad som händer.

Godmorgon på er!

Ja alltså det var bara en dröm som avbröts av

sång av familjen eftersom det är min födelsedag idag.

 Doris var så fin med en liten rosett runt halsen.

Fint dukad fruksotbricka med delar av presenten jag fick av

finaste Tina.

Fick lite annat smått och gott också.

Nu ska jag faktiskt tro det eller ej, men ta på mig springskorna

och hoppas dom orkar ta mig och Doris på en liten springrunda.

Ha en riktigt skön dag,

för det ska jag.

Kram Helena