Första dygnet i Spanien – Och en natt vi sent skall glömma.

Hej fina läsare!
Det blir inte så täta inlägg just nu, tiden springer ifrån mig och ibland är det svårt att komma på vad jag ska skriva om. Men nu har jag en historia från vår resa till Spanien som jag bara måste dela med mig av – den innehåller både sol, sangria och ett litet nattligt drama.

Den här gången åkte vi till Santa Pola, som ligger strax söder om Alicante. Med på resan följde P:s son och hans tjej, samt min yngsta dotter med pojkvän – så roligt när alla vill resa tillsammans med oss!

Vi tog ett tidigt flyg från Arlanda, 06.10 (inte optimalt för skönhetssömnen direkt . Men fördelen är att man får hela dagen på plats – vi landade före tio och möttes av strålande sol och över 20 grader. Bara känslan att kunna lämna koftan hemma är ju semesterlyx!

Eftersom vi inte fick tillgång till lägenheten förrän på eftermiddagen, tog vi en sväng in till Alicante stad. Vi strosade runt, åt lunch och jag beställde som alltid mina älskade gambas – men den här gången var de tyvärr lika svala som svensk vår. Ingen hetta, inget fräs, bara ett lätt meh.

När vi tröttnat på att gå runt i värmen, tog vi bussen/bilen vidare till Santa Pola, där vi hyrt en ljus och fräsch lägenhet med tre sovrum, två badrum och balkong med havsutsikt. Bara några steg till stranden – och vattnet var ljuvligt, minst 25 grader! Efter ett dopp somnade nog alla en stund i sanden.

Sen blev det dags för ett obligatoriskt besök på Mercadona – Spaniens bästa (och mest beroendeframkallande) mataffär. Vi handlade allt från frukost och snacks till ingredienser till sangria, som vi blandade i en kastrull – eftersom tillbringare saknades, haha!

På kvällen bjöd ungdomarna på trerätters i lägenheten:

🍅 Bruschetta till förrätt
🍝 Scampipasta till huvudrätt
🍫 Tiramisu-bollar till dessert

Så gott! Alla var mätta, nöjda och redo för sängen. Eller… trodde vi.

För vid 01-tiden vaknade vi plötsligt av en signal. Porttelefonen. P gick upp, lyfte på luren och hörde en man skrika på spanska. Han trodde det var någon som tryckte på alla knappar, så han la på. Två minuter senare står en man inne i vår lägenhet och ropar att vi ska ut – att han ringt polisen!

P, som alltid sover utan kläder (ja, ni hör ju), flög upp – så där stod han, helt naken, mittemot en upprörd spanjor i full panik. Jag trodde på riktigt att vi skulle bli utslängda av polisen mitt i natten!

Efter några nervösa minuter insåg mannen sitt misstag. Han hade gått till fel lägenhet. Han letade efter någon Patrizia och trodde att vi var ockupanter (!). När han förstod att vi faktiskt hyrt lagligt via nätet bad han tusen gånger om ursäkt och skickade flera meddelanden efteråt för att be om förlåtelse.

Pulsen? Den tog ett bra tag att få ner. Men nu i efterhand kan vi skratta åt det – och det blev onekligen en semesterhistoria vi aldrig glömmer.

Så ja, vårt första dygn i Spanien blev lite mer händelserikt än planerat. Fortsättning följer, för resten av resan var faktiskt lite lugnare.

Kram Helena