När man äntligen fått äta julbord

Hello!
Igår fick vi då äntligen klä upp oss lite
och åka iväg för att äta det årliga julbordet.
på 
Det blir oftast bara ett för mig
och det räcker alldeles ypperligt,
för jag har en förmåga att tröttna på julmaten väldans fort.
I år var vi en deltagare till, lille Milian som är dryga tio månader nu.
Han skötte sig exemplariskt fast han var så trött så ögonen åkte ihop ibland.
Annars är mina favoriter skinka, kantarellomelett, jansson
När lilleman blev uttråkad kunde han stå i fönstret och titta ner på alla bilar som for förbi,
ett enkelt tidsfördriv för en stund.
Min Mr J säger alltid att man måste äta sju tallrikar. Tur inte tallrikarna är så stora,
men inte får jag i mig så många, men fem blev det nog för min del, sedan stod magen i alla hörn.
Tur att mina mirakelbyxor hänger med och töjer sig efter hur jag äter….
Tillslut var det dags att åka hem och hissen ner krängde lite oroväckande,
kanske för att det var några extra kilon mot när vi åkte upp.
Idag skall här börja fixas med maten och godiset. Har ju även lite kvar på mitt syprojekt
som jag hoppas hinna klart med idag, men jag tänker ofta att jag ska hinna så mycket,
sen blir det sällan så, skulle behöva en batteriladdare till mig själv..
 
Kram på er så länge.
Helena

What do you think?

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

No Comments Yet.