Nu får det vara nog

Gomorgon!

Fredag igen, min lediga dag innan helgjobb.

 

Men nu till något helt annat.

Många av er läsare har nog också läst att min och många

andras bloggvän Anna har fått bröstcancer.

 Är det inte nog att hon redan haft leukemi som hon blivit frisk ifrån,

måste samma fina kvinna råka ut för denna otäcka sjukdom igen.

Varför hon? 

Tittar vi på riskfaktorer så tror jag inte hon prickar in en enda,

så man kan ju verkligen undra vaför vissa får allt och andra kan 

leva helt ohälsosamt och klara sig.

Känns som rysk rolette för att råka ut för sjukdomen.

Men jag tror på Anna, starkare kvinna finns inte många av.

Envis som synden, med ett go i sig, så det klart hon klarar detta,

Men jag blir så ledsen för hennes och hennes närmaste

som måste genomlida detta igen.

 

 

Just nu är det intebara fina Anna som råkat ut för sjukdomen, utan många många fler.

Jag känner två till i min närhet och de kämpar verkligen för att överhuvudet taget klara

livet, vilket inte alls ser säkert ut. Dessa två har sökt länge på vårdcentralen för diffus trötthet

men inte fått hälp, så de har båda gått länge och cancern har bara kunna växa och sprida sig

i deras kroppar utan att någon trott på deras oro. Förskräckligt dåligt av vc.

Först när båda kommit till Akuten för andningsbekymmer och smärta och man misstänker

andra sjukdomar och de får gå på röntgen, då upptäcks att de båda har spridd cancer, som inte går att 

göra något åt.

Så just nu känns det som om sjukdomen är överallt 

runtomkring mig, vilket man såklart blir påverkad av.

Jag känner mig så ledsen och orolig för de drabbade, och sjukvårdens nonchalans

gör mig riktigt förbannad. Har hört så mycket om människor som man bara nonchalerat

och som dött på grund av det. Vi som skall leva i ett I Land.

 

Ja ja nu har jag fått ur mig mina tankar om sjukdommar och sjukvård, men livet 

fortsätter så även om mina tankar finns hos de drabbade, så är det dags att köra Fredag

med ett frisörbesök.

 

Ha det gott och var rädda om varann. Jag tänder min 

Majaslyckta för alla drabbade.

Kram Helena