Jag är så glad!
Idag när jag kom hem från jobbet,
kom min lille prins.
Mamman behövde åka och handla
så det klart han kunde få vara med mig.
Han babblar och är numera nyfiken på allt.
Det märks att han närmar sig
1 år snart.
Han går inte än, men kryper och reser sig mot saker.
Ibland glömmer han bort att han ska hålla i sig,
då står han utan att hålla i sig en stund, för att sedan komma
på att han måste hålla i sig.
Men snart så, kommer han springa omkring här hemma
och då gäller det att ta bort allt som han kan skada sig på.
Jaa det är verkligen livets efterrätt. Man kan få njuta av godbitarna
medans dottern får den där egentiden, som inte fanns på min
tid när mina barn var små.
Så nu njuter jag en stund innan de ska fara hemåt.
Ikväll presenteras vinnaren av
den egendesignade almanackan.
Kram så länge.
Helena
