Tänk vad tiden går fort.
Det var inte längesedan
det var
Alla hjärtans dag
och den här lille killen tittade ut.
Nu är han snart ett halvår
och han har vuxit och blivit en
bedårande liten kille.
Han är så glad och gullig jämt.
Nu vänder han sig och sitter stadigt.
När han är hemma hos oss är ofta kameran med
för att fånga alla tillfällen.
Det här skrattet skulle ni höra, det är ett riktigt bubblande skratt som kommer från magen.
Stå och gå gillar han verkligen.
En riktigt stabil kille är han också
för han väger snart lika mycket som Doris.
Doris och lille Milian kommer bra överens, fast nu börjar M
intressera sig lite väl hårdhänt. Förut fick man passa Doris, men nu får man passa Milian.
Tänk jag är mormor till den här godingen och mamma till den stora
älsklingen.
Vilken lycka jag känner!
Ha en bra dag mina vänner.
Kram Helena
