Halloj!
Vaknade av att det stod som spön i backen.
Doris vägrade att gå ut och jag kände stor tacksamhet
att regnet kom idag, dels så vi inte fick det på oss i helgen
när KTH hade träff och dels för att regnet förhoppningsvis kan få stopp på branden.
När man får nya vänner som man klickar så bra med känns det jobbigt att
de inte bor i närheten, men jag har haft tur för jag har fått träffa Tina
minst tre gånger i sommar och det känns riktigt bra.
Katarina har jag som tur är i min närhet och vi kan från ena dagen till den andra bestämma
en lunchdate, där vi kan prata av oss.
Igår så for de tillslut på nya äventyr genom Sverige i sin förträffligt
fina husbil som Mr C byggt om av en färdtjänstbil.
Så fiffigt och smart så jag smäller av och känner att jag också vill ha en sådan husbil,
varför betala flera hundra tusen för en riktig husbil när man kan
få en för under 100.
Min J var allt inne i bilen och kollade och jag hoppas det kanske kan sås ett litet
frö hos honom utan att jag behöver tjata.
Idag känner jag en saknad efter två fina vänner som jag fått
äran att lära känna, men hoppas att det inte dröjer allt för länge
tills vi ses igen.
Kram Helena
