I drömmen har jag precis
blivit erbjuden en tjänst som distrikta i den
lilla byn med endast 53 personer bosatta.
Jag som absolut inte kunde förstå varför vi skulle
vara tvungna att flytta till den lilla
tråkiga byn.
Jag sitter och planerar alla inköp som behövs för att
kunna driva distriktsköterske mottagning,
när jag ser att det är ett riktigt gammalt stenhus
lite längre bort. Jag blir nyfiken och går dit och
får se att det är ett gammalt badhus från början av
1900 talet.
Man ser tunga gardiner för fönstren.
Nyfikenheten tätnar. jag måste in och när jag klivit in
ser jag ett litet rum med något som liknade en gammal bassäng
med en massa gamla möbler runt om
(typ Downton Abbey stil)
Jag tänker att det skulle kunna gå att få detta gamla hus jättefint,
långt borta hör jag någon som sjunger.
-Ja må hon leva, ja må hon leva ja må hon leva ut i hundrade år.
Tänk vad märkligt det är när man är så inne i en dröm som avbryts
av familjens sång, så det blir svårt att förstå vad som händer.
Godmorgon på er!
Ja alltså det var bara en dröm som avbröts av
sång av familjen eftersom det är min födelsedag idag.
Doris var så fin med en liten rosett runt halsen.
Fint dukad fruksotbricka med delar av presenten jag fick av
finaste Tina.
Fick lite annat smått och gott också.
Nu ska jag faktiskt tro det eller ej, men ta på mig springskorna
och hoppas dom orkar ta mig och Doris på en liten springrunda.
Ha en riktigt skön dag,
för det ska jag.
Kram Helena