1a februari och jag längtar

Innehåller annonslänkar till

afound och Bubbelroom

Hallå!

Man ska ju leva här och nu och det gör jag allt, men jag kan inte rå för att jag längtar en smula till sommar, sol och värme. Vilken fin sommar det var 2021, bara att hoppas att 2022 blir lika fin. Tycker vi är värda det efter allt vi gått igenom i två år. Jag vill verkligen släppa covid, nu orkar jag inte mer. Jag är trippelvaccinerad och jag har haft covid, nu räcker det, nu vill jag att allt ska återgå till det vanliga. Eller kommer det bli som vanligt? Tror att mycket kommer ändras och kanske inte till det bättre, vi får se.

Men sommar och sol hoppas jag iallafall på och att kunna få tillbringa så mycket tid tillsammans med P ute på Vättern. Alltså hur mysigt är det inte att ta båten och åka iväg en sväng, antingen till en ö, eller en strand. Kanske bara åka ut en bit och kasta i ankaret och ligga och guppa i båten och låta solens strålar värma, finns inget som är så rogivande som det. Tänk att få se solnedgången ute på vattnet, innan man tar sig iland och säger godnatt.

Att se Doris bada och jaga pinnar ut och i vattnet för att sedan somna i sanden av utmattning, är så roligt, för hon har aldrig varit en badhund tidigare. Jag tror hon längtar efter sol och värme också, för det går knappt att få ut henne nu när det är kallt.

Nu börjar vårkläderna trilla in och det är ju ett tecken på att vi närmar oss. Kanske man ska satsa på en sådan här i sommar, tillsammans med dessa och kanske denna. Passar väl för våra kommande aktiviteter!?

Längtar ni?

Kram Helena

What do you think?

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

1 Comment
  • Milla
    februari 1, 2022

    Såklart man längtar, men samtidigt så känner jag den här tiden att det ändå kommer, och vägen dit är liksom nödvändig 😀. Och sen går det fort och man får en klump i halsen o hinner inte med det man vill…. Det är lite svårt att planera, ska man känna det ok att resa? Blir det på nytt sätt? Och som du även säger, det där vanliga, som det var förr – vad var det egentligen? Var vi aningslösa?
    Jag har tappat lite av drömmar o längtan, känner jag – det kommer säkert tillbaka men vi hade lite storslagna planer ett tag på att resa iväg lite längre och länge, men nu så ändrades livet på många vis och vi får väl se hur det blir framöver…. Man får anpassa sig efter nya situationer helt enkelt. Kram på dig!