Om mig

Nu kommer äntligen svaren

Hej på er allesammans.

Julen står för dörren och jag hänger inte alls med. Eftersom jag ska jobba känns det inte som jag kommer komma in i stämning som jag gjort tidigare, men jul blir det och vi får hoppas det blir så bra det kan för alla.

Nu har jag sammanställt svaren på era frågor.

Ni undrar hur P och jag träffades?

Genom en dejtingsida. Vi började texta med varann den 1/1 2020 och träffades första gången den 9/1.

Jag fick ställa in vår första dejt den 5/1 då jag var matförgiftad efter att ha ätit ostron. Trodde inte att han skulle tro på mig, men det gjorde han och några dagar senare hade jag bokat bord på en restaurang i Örebro och han kom då från Stockholm.

Det var första gången jag hörde hans röst och det var jag jättenervös för. Östgötska är väl inte den snyggaste dialekten, men närkingska är banne mig ännu fulare och jag pratar verkligen ett riktigt Hjalmar språk. Jag reagerade på att han hade så väldigt mörk och auktoritär röst. Han lät verkligen som en chef. Men jag är ju lättpratad och det är han också, så vi satt på restaurangen tills de stängde. Vi hade så mycket att prata om och vi hade verkligen pratat mycket genom att texta innan vårt första möte, så det kändes som vi kände varandra en del.

Sedan skjutsade han hem mig innan han fortsatte i snöstorm mot Vadstena. Sedan har det bara rullat på, inga konstigheter med vem som ska höra av sig. Utan båda har varit lika intresserade och har verkligen velat träffas. Jag har fått följa med honom på hans jobb när jag varit ledig och vi har verkligen hittat på saker både smått och stort. En varm och stark kärlek har byggts upp, med stor respekt, tillit och en stark vänskap. Vi kan prata om allt. Jag vet allt om hans skilsmässa och han vet allt om min.

Om vi har funderingar på att flytta ihop och i så fall vart?

Vi har inte bråttom någon av oss. Han har ett rörligt jobb och åker lätt hem till mig. Jag tar mig lätt till honom. Jag har ju Olivia hemma och jag vill att det ska vara så för hennes skull. Sedan är huset en kär ägodel då jag köpte det själv för 26 år sedan och även om det är mycket att sköta ett hus, så är jag inte mogen att lämna det för att ev sätta mig i en lägenhet. Det skulle vara som att låsa in mig, tror jag skulle bli deprimerad då.  Om jag skulle kunna lämna alla vänner och flytta till Vadstena? Det är en stor fråga, för vänner är viktiga för mig och visst kan man skaffa nya, men man förlorar många om man flyttar. Vilket jag redan gjort i samband med skilsmässan. En del som var väldigt nära innan separationen har försvunnit och varför har jag ingen aning om, men oerhört sorgligt. Så därför värdesätter jag de som finns kvar väldigt mycket. Men många som träffas som vi har två boenden och får det att funka och just nu funkar det för oss, så vem vet vad framtiden har att erbjuda.

Vad jag skulle vilja jobba med om jag inte var intensivvårdssjuksköterska?

Prevention är något jag skulle kunna brinna för. Eller rådgivning att få ex diabetiker att förstå vikten av bra mat och rörelse, eller hjärtsviktspatienter, vad Annars skulle jag vilja driva en blomsterbutik, med inredning. Jag älskar blommor, det är som en drog för mig, men förstår också att det krävs mycket engagemang och tid och att det inte ger så mycket i plånboken. En annan dröm är att ha ett litet boutiquehotell helst i Spanien.

Hur planerar Olivia sin student?

Olivia har en del planer till sin student. Många av dem kostar nog en del, så jag gissar att det blir en del kompromissande. Det är naglar, håruppsättningar, klänningar, mat, vilka hon ska bjuda mm.

Om jag skall jobba fram till pensionen?

Om jag vann pengar så skulle jag absolut sluta tidigare och bara göra sådant som är roligt och jag skulle nog bosätta mig i varmare breddgrader iallafall under vinterhalvåret. Som det ser ut nu får jag nog jobba till jag är 70.

Hur ser det ut i min källare?

Inte mycket att visa, det var ett tv rum som inte är det nu längre. Mina barn tyckte jag skulle flytta upp tv´n när jag blev lämnad, så att jag skulle titta på tv ibland för att inte känna mig så ensam. Men jag har inte tittat särskilt mycket på tv, de senaste två åren. Annars finns där en tvättstuga och källarutrymme, med maassssor av saker i, inte bloggvänligt alls, blink blink.

Ni vill ha en rundvandring runt mitt hus

Hur ser en vanlig dag ut för mig?

Då tar vi en dag när jag är ledig. Vill sällan ligga kvar i sängen, vill utnyttja alla dagens timmar. Däremot kan jag sitta med frukosten och datorn framme länge länge. Doris släpper jag ut på tomten som är inhägnad, då behöver jag inte ha bråttom ut med henne. Sedan duschar jag alltid på morgonen, annars vaknar jag inte, känns som jag har sängen på mig hela dagen. Sedan blir det en promenad med Doris, oftast mellan 20-30 min och då lyssnar jag oftast på en bok. När jag kommer hem, så börjar jag plocka ordning eller städa och tvätta. Äter oftast alltid lunch när jag hinner. På eftermiddagarna fixar jag alla måste göranden utanför hemmet, som att handla. Doris promenad på eftermiddagen inte lika lång som på förmiddagen. På kvällarna blir det matlagning till mig själv, eftersom Olivia lagar sin egna mat, som hon inte får ont i magen av. Efter det blir jag oftast sittande med datorn, istället för tv:n. En del samtal i mobilen med nära och kära blir det också. Vissa dagar spelar jag paddel, när vi får ihop det. Lägger mig oftast alldeles för sent.

Så där då tror jag att jag svarat på era frågor. Det tog ett tag att svara på, men nu så.

Ha det gott och stressa inte ihjäl er

Kram Helena

Onödigt vetande om moi.

Posted on
Hej hej!
Tänkte att ni är många som följt mig
under alla mina år som bloggerska.
Någon kanske undrar vem jag egentligen är.
Nu har jag ju inte riktigt full koll på det själv men jag tänkte 
att det jag vet om mig själv kunde jag ju bjuda på.
Så here we go 
med lite helt onödigt vetande.

-Vad är det första jag gör när jag går upp på morgonen?
Duschar.
-Vad äter jag till frukost?
Kaffe och två mackor
-Vad har jag på mig en ledig dag.
Inte myskläder, utan vanliga kläder. Tycker inte jag känner mig 
klädd i myskläder.
-Om jag har några laster?
Eftersom jag blivit av med mitt nässpraysberoende,
så kanske jag får säga kaffe då, eftersom det kan bli många 
kaffekoppar per dag.
-Om jag sminkar mig varje dag?
Japp det gör jag, lite kajal ögonbrynsfärg och concealer.
När jag inte har singelfransar har jag såklart mascara.
-Om jag gillar att träna?
Nix, har aldrig tyckt att det är roligt.
Det enda som jag gillar är att dansa.
Hade en önskan att bli dansare åt någon sångerska.
-Vilket är godast Choklad eller lakrits?
Lakrits alla dagar i veckan, är inte alls särskilt
förtjust i choklad.
-Min älsklingsmat?
Spagetti och Köttfärssås
-Vilken är min klädstil?
Ingen aning, är nog rätt ombytlig av mig.
Ibland lite Classy, men oftast lite Lose fit.
Men jag är väldigt intresserad av kläder och 
är inte särskilt märkesfixerad.
Kan lika gärna köpa en superbillig jacka
och sedan ett par dyra stövlar 
bara jag gillar dem.
-Vilken inredningsstil har jag?
Ingen aning här heller.
Jag ändrar mig rätt ofta.
nu har jag haft en vit period och 
nu börjar jag gilla det lite mörkare
och de lite tyngre tygerna som kommer.
Lite mer 20 tals inspirerat, det gillar jag.
-Varför jag bloggar?
Älskade att läsa bloggar för en 6-7 år sedan
och när jag sedan fick en kamera, började jag tänka mitt 
liv i blogg. Jag försökte ta fina bilder, en utmaning kan jag lova.
Tyckte först att min dotter skulle börja blogga, men hon ville inte
och eftersom jag älskade att hålla på med datorn
så tänkte jag
-Hur svårt kan det vara.
Så tänker jag om mycket och jag kan kasta mig in i saker,
som andra kanske aldrig skulle tordas.
-Jag är rätt impulsiv, gillar när det är fart och fläkt,
men gillar också stillsamhet och lugn, så det gäller att
hitta balansen.

-Om att visa sig på bloggen.
Jag bjuder på mig själv, jag är den jag är 
och kan inte göra mycket åt det.
Tycker bloggen blir mer personlig när man visar sig själv.
-Vad jag ogillar hos andra.
Jag gillar inte dumma människor,
man behöver inte vara dum fast man ogillar det någon annan gör.
Försöker pränta i mina barn det också.
Det finns alldeles för mycket mobbing bland barn,
men även bland vuxna.
-Mina bästa sidor:
Jag är väldigt social, pratar med gud och alla människor.
Väldigt hjälpsam, när jag kan.
Lyhörd, kan läsa av människor snabbt (utan att vara dömande).
Jag är inte långsint.

-Mina dåliga sidor:

Jag kan börja med en massa projekt som jag inte orkar 
avsluta.
Jag kan köpa nya möbler och inse att det inte blev bra
och fundera ut nya möbler.
Visar mig oftast för glad, kanske gladare än jag är.
Jag är ingen pedant, men behöver ha ett 
rätt pedant liv, därav en av anledningarna 
att jag byter jobb till en mer strukturerad värld.
Jag är rätt lat.
Dålig att höra av mig.
-Bästa resor?
Jag älskar att resa och se nya platser.
Önskar jag kunde resa mycket mer än vi gör idag.
Men just nu minns jag Rom och Brela i Kroatien som väldigt
trevliga resmål.
Japp det var lite onödigt vetande om mig.
Någon som undrar något mer?

Nu skall jag ut och skotta fram bilen.

Ha en bra dag!
Kram Helena

Att vara här och nu.

Hej på er!
Något jag får lära mig
hos arbetspsykologen
för att kunna stressa ner
är 
att vara här och nu
 
Och det kanske låter enkelt,
men för mig som just nu är
i ett stressvakum
är det oerhört viktigt
 att tänka och känna efter 
och göra en sak i taget.
 
 
Ta det lugnt och göra saker
jag mår bra av.
Sedan var det viktigt
 att 
jag ger mig ut
på promenader
där jag ska tänka;
 
på vad jag ser
vad jag känner
vad det doftar
det är avslappning för kroppen
som just nu är i obalans.
Kroppen strävar efter balans 
och får vi inte balans
blir vi sjuka.
Min kropp är i obalans
och
 symtom jag fått
är
ett skyhögt blodtryck
som i längden inte är bra för
hjärta hjärna och kärl.
Migrän som de tror
beror på stress.
Minnesförlust som
kommer av stress.
Allt det här vet ju de flesta.
Även jag som jobbar som sjuksköterska.
Sen att leva i balans
är inte alltid så enkelt.
Det handlar om hur man är som person
vad man har med sig i bagaget
vad som händer runt omkring
och vilka egna copingstrategier man har.
Så nu måste jag ta hand om mig
lära mig vad som är bra för mig.
Något som också var viktigt för mig var att jag är
tvungen att bli mer 
EGO
Det är det svåraste för mig, eftersom jag alltid tänker på
alla andra i första hand.
 
Och glömmer bort mig själv.
Japp, det är ju lätt som en plätt!! ??
Jag ska jobba på, tänker inte slås ner av 
STRESS
Kram på er alla.
Helena