Hemester på en öde ö

Heej!

Vilken dag vi hade igår, riktig högsommarvärme. Bara att tacka vädergudarna, de kanske vet vad vi behöver i dessa dagar.

Igår kändes det som jag var på semester i medelhavet, det var så vackert och jag tyckte nog att det var lite Kroatienlikt.

Vart var vi då? Vi hade ställt klockan och begav oss redan vid 9 tiden. Styrde ut P´s välpackad båt och åkte iväg på ett något spegelblankt Vättern. Efter ca 25 minuter var vi framme, vid den lilla söta ön, eller det är tre öar som nästan hänger ihop med varann.

Ön har en fyr som vaktades av Enslingen på Fjuk som levde där ute i över 50 år alldeles ensam

Doris älskade att gå lös och bada lite, hon som annars är en riktig badkruka.

Det jag inte visste var att det fanns en riktig gourmerestaurang där ute, så det var bara att duka fram den fina campingservisen och sätta sig och titta när kocken drog igång.

Det vispades, klövs, stektes mitt på stranden i en liten portabel webergrill.

Frukosten bestod av äggröra, bacon, champinjoner och stekta tomater. En god apelsinjuice innan kaffet.

Efter den rejäla frukosten, ville vi utforska den lilla ön, som idag bara bestod av fåglar, så Doris fick allt vara i koppel när vi gick runt.

Man blir hungrig av att vara på sjön så snart var det dags för kocken att dra igång igen. Nu blev det rökt lax hemmagjord potatissallad och en god sallad på fänkål, sockerärtor olja vitvinsvinäger och kryddor, till det en alkoholfri IPA.

Sol och bad för en del, inte mig, det måste vara över 20 grader för att jag ska komma i. Solskyddsfaktor 50 hade jag och jag brände mina lår rejält ändå.

Dagen är långt från slut, så det kommer en fortsättning, för nu kallar Doris på mig och vill ha en promenad.

Men visst kan man hemestra på ett alldeles fantastiskt sätt, bara fantasin som sätter stopp.

Kram Helena