Hundspann i Glöte

Hej! Jag måste berätta för en när vi var i Lofsdalen, då hade vi möjlighet att få träffa Nicole och hennes kille Erik och deras Huskyhundar. Vi hade bokat in oss på att åka hundspann. Jag har aldrig åkt hundspann så detta skulle bli så spännande. Dock var jag lite för dåligt klädd, hade alldeles för kalla stövlar och hade ingen tjocktröja på mig under jackan, så jag frös nästan från start.

Men nu till Nickole och Erik som driver Lofsdalens hundspann och kenneln Raxeria.se. De bor i ett litet hus vid Glötesjön innnan man kommer till Lofsdalen. En riktig idyll. De kom hit från Stockholm för att hänge sig för sina hundar och när Lofsdalens kommun undrade om de inte ville börja köra hundspann åt turister funderade de inte särskilt länge och de är verkligen uppbokade,så vill man åka hundspann så måste man boka i tid. Vilken upplevelse man får av dem. De berättar ingående hur hundarna fungerar och vad de äter för mat mm. Sedan fick vi vara med och ta på selarna på hundarna. Jag har alltid haft respekt för huskys, tycker de ser lite läskiga ut, nästan som vargar, men jag tyckte inte att jag kunde fega ur, jag har ju för sjutton hund själv. Selarna var trånga och hundarna hade riktigt tjocka pälsar, så det var lite svårt att få på dem, men det var som hundarna hjälpte till att få på dem, de älskar att springa. Så det gällde att inte öppna dörren så hundarna kunde smita, för då skulle de springa sin väg.

Vi skulle ha nio hundar som skulle dra oss och de hade olika positioner, närmast släden fick de starkaste muskelpaketen stå. Längst fram stod ledarhundarna som var både snabba och smartra och de tog emot Nicoles order. När hon ropade nej höger, nu vänster och de gjorde precis som hon sa, om det inte var så att de tyckte att hon valde helt galen väg, då visade dom att nej, vi vill springa här istället. Släden hade tre olika bromsanordningar för att säkerhetsställa färden för oss som satt på. För huskyhhundar slutar inte springa om man skulle välta, de slutar bara springa om de inte har lust att springa mer.

Nicole och Erik.

Katarina tyckte Nicole såg ut som en isprinsessa,

men det första jag tänkte på var att hon såg ut som Pocahontas. Vacker som få iallafall, både inifrån och ut.

Jag som var lite skeptisk till hundarnas farlighet, fick ta på Aska som var en väldigt tillgiven och snäll hund.

Pussas ville hon också.

När jag skulle sätta fast Aska, tyckte jag det var märkligt att det bara var ett snöre med en liten boll som skulle sättas i en ögla, hur sjutton skulle detta hålla, men Erik sa att det skulle vara så.

Det tog en stund att få på alla hundar sina selar och få ut dem i på rätt plats

Katarina var helt tagen av denna upplevelse,hon skulle nog kunna tagit med sig alla hundar hem.

Inte så lätt att få en supereggad husky att hamna på rätt plats.

Nu sitter vi startklara och Nicole, behöver bara släppa på alla bromsar, så kommer de börja springa

Det hade blåst och snöat så alla spår på isen hade blåst igen, så det var lite trögt för hhundarna att dra oss fram i den djupa snön. Jag tyckte allt lite synd om dem, men Nicole hävdade att så länge de sprang så tyckte de att det var roligt.

Ibland fastnade vi, då fick vi hjälpa till att gunga loss oss och så fort vi var loss så sprang vi igen

När vi åkt färdigt och lossat alla hundar, så fick vi gå in i den uppvärmda tipi tält och dricka varmt, och det kan jag säga att jag behövde, för min ena fot hade känseln försvunnit i.

Här har vi en gruppbild vid en söt fjällstuga som de hade på tomten. Jag Tina Ulrica Katarina och Helena

Den här vyn ser de varenda dag och när vi frågat hur de gör med alla hundar om de skall pka på semester någongång så blev svaret att de inte behövde någon semester då de levde i sin dröm.

Ser ni kärleken mellan lilla valpen Neira och Erik. Neira hade precis rymt ut från lekhagen, men hamnade tillslut i husses trygga famn. När vi sagt hej då till alla hundar och tackat Nicole och Erik för en fantastisk upplevelse och önskat dem lycka till, så satte vi oss i bilen och åkte de ca åtta timmarna i bil för att komma hem till ett snöfattigt Örebro.

Så vill ni ha en riktig upplevesle så tycker jag absolut att ni ska kolla in deras hemsida, för jag ser att de har några tider kvar under sportlovet.

Ha en fin Måndag.

Kram Helena