Hej hej!
Jaa kan man checka ut från sig själv och iså fall när och hur kan man göra det?
Jag vill och har aldrig velat ha negativitet på min blogg, jag försöker alltid ha en glad anda. Jag vill att det ska kännas kul att hälsa på inne hos mig. Många andra delar med sig vitt och brett om sitt liv där fler än de själva blir drabbade, så vill inte jag ha det.
Jag vet ju dock att lämnar man ut sig själv till max, så får man många läsare, men det är det inte värt för mig i alla fall.
Men nu kommer ändå ett litet gnäll från mig, men det är ingen annan som kommer bli drabbad av det jag ska klaga på.
Jag är så orkeslös och tycker det mesta är tråkigt, och jag förstår inte varför det blivit så. Jag får inget gjort här hemma när jag är ledig, utan kan bli sittandes med mobilen och bara scrolla. Jag kan ha en ambition när jag lägger mig, att i morgon, då ska jag minsann göra det och det och det, men det blir sällan så.
Jag har ingen lust helt enkelt.
Jag vill såklart hitta en orsak till varför det blivit så här, eftersom jag vill lösa problem som dyker upp.
Kan det vara klimakteriet, eller efterdyningar av covid, eller är det så att hela omvärlden gör så att jag känner mig låg. Jag har minimerat tv tittandet, för att inte bli för påverkad. Kan känna att inget är roligt när det bara är bedrövelse runt omkring. Funderar också om det är så att jag inte är helt återställd efter min utbrändhet för tio år sedan. Känner ju att hjärnan är som en teflonpanna, kommer inte ihåg mycket och har svårt att lära mig nya saker.
Så jag kanske är utbränd igen, eller är jag deprimerad?
Advent och jultid har alltid varit en drivkraft för mig, har alltid gått al in, tyckt att det varit så kul. Pyntat, lyssnat på julmusik, bakat och fixat. varför gör jag inte det nu längre?
Jag skulle kunna ställa in julen.
Jag har laddat kylen med ingredienser för att baka lussebullar, men neej nu är både jästen och mjölken för gammal.
Här hittar ni förresten recept på mina goda lussebullar från 2017
Vad är det som får mig glad då, Jo det är när det händer mycket omkring mig, tycker om att träffa folk, men samtidigt är det ut tröttande, så i lagom dos. Jag älskar när P och jag är tillsammans och hittar på saker, allt från att titta när han lagar mat, som att åka på våra små utflykter. I vanliga fall gillar jag att ha ordning och reda omkring mig, men nu kan jag rätt ofta känna att jag inte orkar städa och plocka.
Hör att det är fler som känner sig nedstämda, om du känner så vad gör ni för att bli glada igen och kan ni känna vad som orsakar er nedstämdhet?
Nu ska jag inte gnälla mer, för nu är det fredag och i morgon kör vi sista Bloppisen på Vågen Gallerian i Örebro. Ni kommer väl och fyndar?! Mellan klockan 11-15 är det öppet.
Kram Helena
Jen
december 1, 2023Usch jag känner igen mig alltför väl. Jag är väl i ungefär samma ålder, så jag skulle rekommendera att du tar kontakt med en gynekolog, om du inte redan äter östrogen? Men samtidigt så kan det ju vara andra saker också, som gör att orken försvinner. Kan det vara att det är lite jobbigt att bo på två ställen? Mår barnen bra? Jobbar du natt? jag har ju förstås ingen aning, det här är bara mina gissningar efter vad jag vet om dig genom bloggen.
Kanske inte julen betyder lika mycket just nu, helt enkelt? Jag vet iaf att det är väldigt olika för mig, vissa år viktigare än andra. Hoppas du blir piggare och mår bättre snart. Kram.
E
december 1, 2023Jag känner likadant och tror det är klimakteriet, för egen del ska jag ta tag i det snart och gå till kvinnoläkare, en kombination av många saker kan oxå vara tänker jag. Jag är iaf glad att du berättar, känns inte så ensamt då- du och jag har mkt lika i våra liv så igenkänning var stor. Kram kram
Eva
december 1, 2023Garanterat Klimakteriet!
Följ Monika Björn och få flera ”aha-upplevelser” och när man väl är där, så är det lätt att åtgärda.
Livet kommer tillbaka.
Kram
Anne
december 1, 2023Eva, jag vet inte hur du så säkert kan veta att det ”garanterat” är klimakteriet?
Själv tror jag att (lättare) depressioner kan ha en mängd orsaker, en del totalt diffusa eftersom man har svårt att hitta en orsak alls ibland. Jag skulle hellre rekommendera Anders Hansens bok ”Depphjärnan- varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?” Där han så klokt beskriver det normala i att inte alltid vara på topp, hur det genetiska och evolutionära kan få oss att förstå att lycka och glädje snarare är onormalt att känna för jämnan. Även om en bok inte botar så kan man ibland få en förståelse, som gör det tunga lättare att bära.
Sen tror jag (tror, det är inget jag hävdar garanterat) att detta eviga scrollande bland lyckliga, lyckade människor (vilket de förstås inte alltid är) är totalt förgörande gör den egna självbilden och hjärnan. Det är vad jag tror
Lena - gott för själen
december 1, 2023Usch! Känner igen mig. Även om vi träffats några gånger så kan jag ju inte direkt säga att jag känner dig. Och framför allt inte så väl att säga vad det beror på. Dessutom är jag ju kontorsråtta och absolut ingen läkare 😉 Men. Jag kan ju berätta hur det varit för mig och vad jag hört från poddar o iknande.
För några år sen kände jag mig plötsligt ”låg”. Nedstämd och hade ingen lust med något alls. Till synes utan anledning. Den känslan varade som tur var bara i ett par månader. I efterhand har jag förstått att det förmodligen kan vara klimakteriet.
Sen ett par år tillbaka känner jag mig ”dum i huvudet”, trög, svårt att lära mig nya saker, extremt glömsk, bomullskänsla i huvudet, yrsel. Även det har jag förstått kan vara symtom på klimakteriet.
Jag brukar också vara taggad på att fixa inför advent och jul, men i år har jag inte haft nåt driv alls direkt. Men nu har jag fixat lite för att jag istället ska få lite stämning av pyntet.
Jag har sen ett par år tillbaka hormonspiral, för att jag började blöda så mycket och fick galet ont. Av den blev jag först orkeslös, tappade lusten o s v. Då skrevs det ut hormonplåster för att balansera. Nu mår jag toppen, på det viset.
Givetvis kan ju också nedstämdhet, orkeslöshet och olust bero på depression eller andra saker också. Svårt med såna där mer eller mindre diffusa symtom.
Jag skickar lite pepp att söka hjälp, för sånt där är inte kul!
Ha en fin helg!
Kram Lena
Anna
december 1, 2023Känner igen mig så mycket i din känsla.
För mig var det klimakteriet. Hjärndimma, kände mig likgiltig inför saker som jag tidigare tyckt varit skoj, teflonminne mm.
Tar östrogen sen två år tillbaka och med det återvände mitt ”vanliga” jag.
Kram
Mia
december 1, 2023Kanske är det en kombination av allt det du räknar upp ? Däremot tror jag det är viktigt att med gott samvete lämna måsten som vi kvinnor ofta har , ta hjälp köp färdiga bullar, ta städhjälp minska på kraven , dom kan också vara omedvetna , och att umgås med vänner som ger energi inte tar , kan också vara så att ni lever med två boende, man tycker att man inte hinner vara någonstans en tanke bara, oberoende hoppas jag du hittar och får mera energi så du inte börjar må jätte dåligt, många styrke kramar till dig och en glad lillajul som vi från Åland och Finland firar imorgon ❤️🎄❤️
Milla
december 1, 2023Hjälp vad jag känner igen mig! Är supertråkig, får höra det om kvällarna att jag är fåordig, inte pratar så mycket. Skrollar runt efter saker men för diffust, är mest trööött. Känner mig supertråkig, han har ju rätt min käre man, men det är som att ångesten tar över ibland och vill bara vara ensammen, i tystnad… Det är inte klimakteriet för mig, eller ja, jag ÄR ju där, passerat många faser sen 2012 men nu har så mycket lagt sig men tror att sinnestämningen hänger ihop med saker i det, förstås. Har precis idag bett om mer recept på Atarax, så får vi se vad det gör. Hösten har varit tuff, sonens mående och sen kom den där egna akutoperationen och faktiskt så har min puls sjunkit mer sen dess, tror det fanns en inflammation som härjat ett tag innan den slog till helt.
Kanske är vi överlag för mycket för dopaminkickarna. Det som tex sociala media lockar oss med. Och att göra saker, hela tiden, ha bokat, se fram emot, vad gör alla andra som jag också kan göra? Det i sig kanske är en slags trigger för hjärnan som dränerar energi fastän vi tror det är tvärtom…. Vad tror du?
Jag gillar ju inte julen alls mycket så har inte mycket i den att se fram emot, ordet ”julmys” gör mig lite allergisk faktiskt. Så sociala media just nu är rätt jobbig, men man är ju där ändå…..
Jättebra inlägg Helena. Tror den här medmänsligheten och inkännandet har så mycket större behållning än att allt bara är så kul och bekymmersfritt hela tiden. KRAM!
Anita
december 1, 2023Jag har för många år sen haft en utbrändhet som jag kan känna av ibland. Jag vet av erfarenhet att även dom saker man tycker är roliga också kan vara tröttande.
Var rädd om dig.
Lisa
december 1, 2023Känner också igen mig i det du skriver men pratade med min dotter som är läkare och hon frågad hur det var med vitaminer så jag beställde tid till min vårdcentral och fick ta lite prover och dom visade att jag hade B12 brist som kan ge dom symtomen men nu tar jag B12 varje dag och tröttheten och håglösheten är borta och jag mår så bra nu.
Bara ett litet tips att kolla om du kan ha vitaminbrist.
Monica
december 2, 2023Hej Helena, som någon skrev är det bra att kolla upp om B12, inte så ovanligt med brist och även kolla järnvärdet, Hb kan vara normalt men lagren av serumjärn alldeles för låga, inte så ovanligt det heller.
Och sköldkörteln är också bra att kolla.
Du har också ett ansträngande yrke och fy så jobbigt det är, både sjuksköterskejobb, andra yrken inom sjukvården och lärarjobb, ofta rent sanslösa dagar. Och så denna tuffa vinter med snöyra och att komma iväg i snömodden på halkiga vägar. Inte konstigt alls att alla som jobbar i tuffa yrken blir trötta.
Och till det den trasiga omvärlden, den oroar och ger mycket tankar. Och även att så mycket händer i vårt land, går knappt att läsa hur barn drabbas, tänker på en del pågående rättegångar nu som är helt ofattbara.
Tips när man är riktigt trött är att träffa den som är den bästa. Visst, det kan vara maken eller partnern men jag tänker mer på en riktigt bra vän eller vuxet barn. Att göra något riktigt roligt fast orken inte finns, men planera och så känns det genast bättre. Få skratta. Se något vackert och någon med gemensam humor som ännu orkar ha det.
Anders Hansens råd och de fakta som finns är bra också även om ingen vet så mycket om hjärnan, den är svår att utforska, men det som går och är beprövat kan vara bra att ta till sig.
Personligen skämdes jag nästan att inte göra ett riktigt julehus i år men så bra det blev. Har så fint nu och ombonat med det vackraste och inte farit runt och bytt ut allt, bara plockat fram det som blir vackert. Såg alla Lisa Larssons-figurerna, fint Luciatåg och mycket mer, stängde snabbt skåpet😄.
Och det blev bra, haft fin och rolig middag och tror det blev mer uppskattat än vanligt, vackert och ”lagom” som vi säger i detta land och till kaffet köpte vi underbart gott i bageriet. Och vad mycket det finns nu och vad mycket jobb som ligger bakom. Så skönt att inte göra allt själv.
Bra teater och konserter är tips också, ger så mycket att prata om efteråt hur vi uppfattat teatern t ex.
Men i huset vårt ordnas glöggparty imorgon och det skippar vi. Bra att veta vad som känns bäst.
Hoppas att du får mer ork igen och är det några brister så kan det snabbt bli mycket bättre.
Ta väl hand om dig.
Nilla
december 2, 2023Får man säga intressant? Förstå mig rätt, jag känner nämligen igen mig i mycket. Personligen har jag två teorier, klimakteriet som knackar eller slår in dörren. Eller varit för mycket i många år, att hela tiden hålla gaspedalen i liv tär också. Eller en kombination av de två.
Vad gör jag då? Försöker vara snäll mot mig själv. Ibland är det okej att krypa upp i soffhörnet och bara dumscrolla på mobilen. Lyssna på ljudbok och spela något spel på mobilen för att tömma huvudet. Men också tvinga mig ut och gå. Mycket människor gör mig trött, så undviker såna situationer. Försöker fokusera på sånt som ger mig energi. Allt som bara går att minska på av det som dränerar går bort.
Men efter att jag läst kommentarerna ska jag ta tag i att boka tid till gynekologen.
Och det blir jul fast man inte gör allt. Tänd ljus. Försök se det som är positivt, acceptera att just nu är det såhär. De kommer fler år.
Kram!
Monica
december 2, 2023Tror att det är en kombination av depression och utmattning.
Hjärnan orkar inte.
Många tror att de blir helt friska efter en utmattning, men det blir man aldrig.
Jag fick utmattning för 17 år sedan, trodde jag var frisk sen och levde som vanligt, men då fick jag en hjärnblödning och blir aldrig som förut i huvet mer.
Som tur är kroppen ok.
Antidepp har räddat mig och nu äter jag det tills jag dör, tillsammans med blodtryckssänkande.
Lever ensam och helt isolerad.
Träffar aldrig folk eller gör något.
Man måste söka hjälp i tid, men det gjorde inte jag.
Svårt att acceptera, men många har det värre.
Annika
december 2, 2023Känner också igen mig i en del av det du beskriver. Själv hade jag en hypotyreos så jag tycker det kan vara värt att kolla.
Jag hoppas du snart kommer bli piggare och må lite bättre. Kram
Cissi
december 20, 2023Träna, träna, träna med folk du gillar och träna sporter/fysiska aktiviteter du gillar! Minimera socker- och mjölintaget. Ät kött o grönt och var ute i naturen varje dag. När jag gör det mår jag såååå mycket bättre!
Med hopp om att du ska må bättre!💕
/Klimakteriekvinna i Skåne