Så skönt att komma iväg några dagar, och njuta av sol och värme och få glömma allt vad el, drivmedelspriser och allt annat för en stund.
Att åka till en matbutik i Marbella, torde nog inte vara det billigaste stället att handla på, men när vi plockat på oss en massa och gått genom kassan, stannade nog räkningen på halva priset mot hemma. Vi handlade både delikatesser och vin mm, så vi blev ganska chokade att det inte gick på mer.
Däremot var restaurangbesöken mycket dyrare än det varit tidigare, men det beror nog på att kronan blivit så svag.
Drivmedelspriserna var dock bättre än hemma.
Solen sken och vi låg vid stranden, så skönt att bara ligga och njuta.
Vi hade verkligen nära till vår strand, så vi valde den istället för att leta reda på någon annan strand, som vi kunde gjort om vi varit där längre.
Min dotter O var med, det var hennes 20 års present från mig, så det var därför vi valde lägenhet istället för hotell.
Både hon och vi hade eget sovrum, med tillhörande badrum, så vi kunde stänga om oss och ha våra egna krypin, om vi ville.
Det blev några dopp i Medelhavet, kanske inte jättevarmt, men det var ju så varmt i luften, så man var tvungen att doppa sig. Men det gick ordentliga vågor, så jag tordes inte bada själv, för det var sådant sug i dem, så det var svårt att både ta sig i och upp, så jag behövde en stark arm att hålla mig i.
För att inte känna sig alltför blek hade jag laddat med Self tanning i ansiktet och kroppen, men solen tog snabbt, kanske för att sommarfärgen inte försvunnit helt. Men nu ska jag använda lite selftanning produkter, för att inte känna mig så blek.
I morgon ska jag berätta när jag ramlade ihop på en restaurang i Puerto Banús
Hej på er! Jag har inte hunnit vara inne på bloggen de senaste dagarna, men ni som har instagram, vet att vi hamnat på Gran Canaria. Den här resan har varit bestämd i snart två år, men har fått skjutas upp ett antal gånger. Nu bestämde vi oss för att åka. Jag är trippelvaccinerad, haft covid, så vad kan gå fel. I Spanien har man numera munskydd hela tiden, utom när du sitter på restaurang, eller ligger i solstolen.
Vi började med ett par dagar i Las Palmas, vi bodde på ett boutique hotell i den gamla delen av stan. Det mysigaste med det hotellet var deras rooftop, med både pool och bar. Där låg vi nästan hela gårdagen, väl insmorda, så solen tog ingenting, till min besvikelse, men idag har den tagit, desto mer.
Vi eller P hade bokat bord på två restauranger han trodde på. Den ena var en vinbar/butik, där man satt bland alla flaskor, det ena vinet dyrare än det andra. Vi blev hänförda av både mat och vin, så en av flaskorna får följa med hem. Den andra hoppas vi kunna köpa direkt från vingården, då vi ska dit på besök. Den andra restaurangen hade också god mat, men vinet var inte lika gott som på det första stället.
Nu har vi varit i Las Palmas två nätter och idag gick färden vidare rakt upp bland bergen. Jag som är höjdrädd, blundade och lutade mig mot P och kved lite här och där. Men nu är vi framme, vid Parador de Cruz de Tejeda, ja och som sagt ni som följer mig på instagram har ju sett vad vi har haft för oss i eftermiddag. Och som sagt nu har jag allt fått en solrand.
Igår var det väl ändå veckans bästa dag, eller? Jag jobbar i helgen, men var ledig igår Fredag i alla fall. Det är verkligen något särskilt med lediga fredagar.
Hade massor på min todolista, men när den var avbetad, såg jag verkligen fram mot en god kvällsmat och ett glas rött till det.
Men måste också drömma mig tillbaka till Spanien. Måste tipsa om Sea grill. En fin restaurang som ligger lite ovanför Puerto Banus i Puente Romano
Snygg inredning underbar utsikt, proffsig personal och bra mat. Man måste boka bord där och det hade vi gjort och vi valde att ta en Uber dit, det funkade perfekt.
Mätta och belåtna traskade vi ut på strandpromenaden som nu låg i mörker, men med mysig belysning. Nu hade vi Nobu Hotel som mål, skulle tydligen vara en supermysig utebar där och det var det verkligen. Vi var ju rätt tidiga så det var inga problem att få sittplats. Hade varit värre om vi kommit dit senare, eftersom spanjorer går ut mycket senare än vi. Vi kollade vad det skulle kosta att bo på hotellet en natt, gissa? Hela 42000 kr, lite väl häftigt va?! Vi var nöjda med att ta en varsin drink och lyssna på clubmusic en stund, sedan bokade vi en Uber hem till vårt hotell. Vi skulle ju packa för hemfärd dagen efter.
Sammanfattningsvis, var det underbart att komma bort några dagar till sol och värme, men alldeles för få dagar.
Så om jag är redo för höst? Nja börjar kanske närma mig att gilla hösten. Gör ju det egentligen, men i år verkar jag behöva längre tid innan jag accepterar att den kommer.
När man som P har elbil, får man planera hur man ska åka. Bilen drar el och är det kallt ute så drar den ännu mer. Det var en spännande resa som krävde sin planering. P hade valt att vi skulle åka upp en dag tidigare för han ville överraska mig med en natt i Tällberg och Åkerblads hotell och Gästgiveri. Hotellet ligger så vackert med utsikt över Siljan. Nu var det mörkt när vi kom och det kändes nästan som det var juletid och inte mitt i Februari. För det var ljus överallt och massor av snö när vi kom och åkte genom Tällberg. Har ni varit i Tällberg? Det är verkligen vackert. Stället andas Sverige, så som jag tänker att det framställs utomlands.
Dels skulle vi stanna där för att ladda bilen men det var också en Alla Hjärtans dag överraskning. I överraskningen ingick även en fyrarätters middag, som inte gick av för hackor.
Det var verkligen kallt -20 grader var det under natten. Det vi inte tänkt på var all mat vi hade i bilen. Vi hade handlat allt innan, men tänkte inte på att det var så himla kallt ute, men allt utom potatisen klarade sig, tom äggen klarade sig, som jag lindat in i mitt fårskinn.
Innan vi for vidare dan därpå, åkte vi runt och tittade på den vackra byn med alla fina hus som ligger med utsikt över Siljan, så idylliskt. Åker gärna hit någon mer gång när man kan nyttja stället lite bättre.
Resan mot Idre fortsatte och vi var framme vid lunch och hittade ett ställe att ladda bilen på medans vi åkte skidor. Kan ju säga att det inte är utbyggt med ladd stationer i den takt som det blir mer och mer elbilar. Nu hade vi tur hela tiden, men det kräver planering, måste jag säga. Man får inte ha bråttom heller för med elbil åker man sakta och inte som jag, som gärna åker fort för att komma fram snabbt.
Idag har jag en ledig dag till, vilket är skönt, så man kan tvätta allt. Har varit hos frissan också och fått både färg och klipp. Håret luktar så gott, så jag vill lukta på det hela tiden och det är den här produkten som min frisör rekommenderar varmt.
Nu väntar en promenad, senare ska en ny lampa komma upp.
Hej! Jag måste berätta för en när vi var i Lofsdalen, då hade vi möjlighet att få träffa Nicole och hennes kille Erik och deras Huskyhundar. Vi hade bokat in oss på att åka hundspann. Jag har aldrig åkt hundspann så detta skulle bli så spännande. Dock var jag lite för dåligt klädd, hade alldeles för kalla stövlar och hade ingen tjocktröja på mig under jackan, så jag frös nästan från start.
Men nu till Nickole och Erik som driver Lofsdalens hundspann och kenneln Raxeria.se. De bor i ett litet hus vid Glötesjön innnan man kommer till Lofsdalen. En riktig idyll. De kom hit från Stockholm för att hänge sig för sina hundar och när Lofsdalens kommun undrade om de inte ville börja köra hundspann åt turister funderade de inte särskilt länge och de är verkligen uppbokade,så vill man åka hundspann så måste man boka i tid. Vilken upplevelse man får av dem. De berättar ingående hur hundarna fungerar och vad de äter för mat mm. Sedan fick vi vara med och ta på selarna på hundarna. Jag har alltid haft respekt för huskys, tycker de ser lite läskiga ut, nästan som vargar, men jag tyckte inte att jag kunde fega ur, jag har ju för sjutton hund själv. Selarna var trånga och hundarna hade riktigt tjocka pälsar, så det var lite svårt att få på dem, men det var som hundarna hjälpte till att få på dem, de älskar att springa. Så det gällde att inte öppna dörren så hundarna kunde smita, för då skulle de springa sin väg.
Vi skulle ha nio hundar som skulle dra oss och de hade olika positioner, närmast släden fick de starkaste muskelpaketen stå. Längst fram stod ledarhundarna som var både snabba och smartra och de tog emot Nicoles order. När hon ropade nej höger, nu vänster och de gjorde precis som hon sa, om det inte var så att de tyckte att hon valde helt galen väg, då visade dom att nej, vi vill springa här istället. Släden hade tre olika bromsanordningar för att säkerhetsställa färden för oss som satt på. För huskyhhundar slutar inte springa om man skulle välta, de slutar bara springa om de inte har lust att springa mer.
Nicole och Erik.
Katarina tyckte Nicole såg ut som en isprinsessa,
men det första jag tänkte på var att hon såg ut som Pocahontas. Vacker som få iallafall, både inifrån och ut.
Jag som var lite skeptisk till hundarnas farlighet, fick ta på Aska som var en väldigt tillgiven och snäll hund.
Pussas ville hon också.
När jag skulle sätta fast Aska, tyckte jag det var märkligt att det bara var ett snöre med en liten boll som skulle sättas i en ögla, hur sjutton skulle detta hålla, men Erik sa att det skulle vara så.
Det tog en stund att få på alla hundar sina selar och få ut dem i på rätt plats
Katarina var helt tagen av denna upplevelse,hon skulle nog kunna tagit med sig alla hundar hem.
Inte så lätt att få en supereggad husky att hamna på rätt plats.
Nu sitter vi startklara och Nicole, behöver bara släppa på alla bromsar, så kommer de börja springa
Det hade blåst och snöat så alla spår på isen hade blåst igen, så det var lite trögt för hhundarna att dra oss fram i den djupa snön. Jag tyckte allt lite synd om dem, men Nicole hävdade att så länge de sprang så tyckte de att det var roligt.
Ibland fastnade vi, då fick vi hjälpa till att gunga loss oss och så fort vi var loss så sprang vi igen
När vi åkt färdigt och lossat alla hundar, så fick vi gå in i den uppvärmda tipi tält och dricka varmt, och det kan jag säga att jag behövde, för min ena fot hade känseln försvunnit i.
Här har vi en gruppbild vid en söt fjällstuga som de hade på tomten. Jag Tina UlricaKatarinaoch Helena
Den här vyn ser de varenda dag och när vi frågat hur de gör med alla hundar om de skall pka på semester någongång så blev svaret att de inte behövde någon semester då de levde i sin dröm.
Ser ni kärleken mellan lilla valpen Neira och Erik. Neira hade precis rymt ut från lekhagen, men hamnade tillslut i husses trygga famn. När vi sagt hej då till alla hundar och tackat Nicole och Erik för en fantastisk upplevelse och önskat dem lycka till, så satte vi oss i bilen och åkte de ca åtta timmarna i bil för att komma hem till ett snöfattigt Örebro.
Så vill ni ha en riktig upplevesle så tycker jag absolut att ni ska kolla in deras hemsida, för jag ser att de har några tider kvar under sportlovet.
*Villkor: Kan inte kombineras med andra erbjudanden, rea eller rabatter. Gäller ej på mattor eller produkter ur möbelkategorin. Endast en gång per kund. T.o.m. 2017-10-31.
Nu ska vi gå ner till restaurangen och äta, sedan väntar
