Uncategorized

Innehåller annonslänkt till afound och The other stories

Hej!

Sitter här tidig morgonstund och dricker mitt morgonkaffe, försöker vakna till, men har lite sömnbrist sedan tidigare och när man sedan ska upp tidigt idag, så kommer man inte precis ikapp med sömntimmarna, så jag kommer nog vara trött även idag.

Det kommer bli många koppar kaffe på jobbet, gissar jag.

Visst känner man att vi är på väg mot rätt tid, nästan så man vill inhandla lite vårkläder, men antar att det gäller att hålla sig lite till för vintern kan allt komma och stanna ett par månader om vi har otur, men det härliga ljuset och fågelkvittret gör ju att man blir så himla glad och hjärnan ställer in sig på att nu snart så är det vår.. Solen har skinit, så jag gissar att många sitter med näsan i vädret och njuter av solens varma strålar. Jag har inte hunnit det än, men jag längtar till man kan sitta ute på bron med sin kaffekopp och bara känna värmen från solen.

Jag har kollat länge efter en ny kappa, med snygg krage, så när jag hittade den här som det är 50% rabatt på, så kan jag inte låta bli att fundera på om den är värd att inhandla, för visst kan man ha kappa länge till. Eller ska man vänta till våren kommit längre och inhandla en riktig vårkappa, har sett att rutigt är något som kommer mycket i vår.

Hur tänker ni ang val av kappa nu när våren väntar?

Ha en fin fin dag, nu mot jobbet

Kram Helena

Hej hej! Idag är en dag, då jag inte hinner något, så det får tyvärr bli ett superkort inlägg, men jag kommer igen i morgon. Igår var jag iallafall hos stora dottern, som bloggar här. Alicia hann ju fylla fyra år när vi var i Lofsdalen, så jag passade på att åka och gratta henne igår. Annars skulle det dröja minst en vecka till innan jag skulle hinna dit.

Alicia har som jag sa precis fyllt fyra år och Milian fyller snart sex år och jag säger bara det, herrejösses vad fort tiden går. Jag har såklart bilder från min dotters fina hem, men det hinner jag inte visa nu, för jag måste skynda till jobbet och där lär jag kavla upp armarna.

Ha det gott

Kram Helena

Hej hej!

Jag är verkligen en Ja sägare, hänger oftast med på de flesta roligheter som dyker upp, eftersom jag mår bra av sociala sammanhang. Sedan däremellan är jag också behov av ensamhet och tystnad, det är väl där min balansering kommer in. Ibland tar dock roligheterna över och jag känner inte av att jag måste ha lugn och ro. Så kan man säga att det varit den senaste veckan. Två tuffa arbetspass, flera dagars roligheter, jobb direkt och idag skulle roligheterna fortsatt, men nu kände jag att kroppen tog stopp. Jag skulle inte vara hemma en enda dag på en och en halv vecka och jag har en massa to do list att göra hemma, plus det viktigaste av allt, kunna vara mamma och matte. Så till Romme resan blev jag en Nej sägare, men inte utan lite dåligt samvete för att jag missar en dag med mina härliga kollegor och för att jag sett fram emot denna dagen länge. Det tog emot i mig själv att ta beslutet att vara hemme, men nu känns det ändå ok, för nu hinner jag tvätta, ringa en massa samtal, maila viktiga deadlines, fakturera och andas och reflektera över senaste dagarna.

Håller på att försöka få igång min nya mobil, men det verkar inte vara så lätt, för den bara börjar om med installationen hela tiden, så nu har jag gett upp och får not åka till butiken där mobilen är köpt, och se om de kan hjälpa mig, teknikstrul är jag en Nej sägare till….

Måste tipsa er om snygga fejkskinnbrallor. Beställde på nätet och de kom verkligen supersnabbt. Gillar dem för de ser verkligen äkta ut och inte plastiga som många fejk kan göra. Här hittar ni dom. Jag tog först strl M, men bytte till L. Nu ska jag nog prova M igen för jag tror de kan töja sig lite.

Ha det gott

Kram Helena

Innehåller annonslänkar till Ellos Odd molly Wakauu

Godmorgon!

Eller jag vet inte om jag kallar min god. Har inte sovit bra alls i natt. Vi la oss sent och jag hade jättesvårt att sova.

Det snurrade alldeles för mycket i mitt huvud

Men efter vår galet roliga kväll igår så gör det inte så mycket, får sova en annan gång.

Bästa partytricket för att få igång fem medelålders damer äratt sätta på Boney M på högtalarna, för herrejösses vad vi dansade loss, både innan och efter vi varit ute och ätit.

Fina tjejer sitter och väntar på att få åka iväg på kvällens upplevelse.

Katarinas fina kostym är härifrån Ulricas blus är från Mango

Min blus har jag visat förut, finns här

Tinas ljuva skira blus är Mq

Boney M, Baccara, Village people fick verkligen fart på oss.

Helenas härliga puffblus är härifrån

Så mycket att det gick att gå ner i spagat, wow säger jag bara, men Katarina är ju gammal gymnast så takterna verkar sitta i.

Tina, Helena Ulrica och Katarina

Nu väntar snart hemfärd, men ett litet äventyr väntar innan hemfärd. Och jag säger bara borta bra men hemma bäst och just i skrivande stund, så längtar jag hem så det gör ont.

Kram på er Helena

Innehåller annonslänk till Peakperformance

Hej på er!

Gud så härligt att man äntligen får uppleva vinter. Det tog många mil innan snön uppenbarade sig och här i Lofsdalen är det snö, inte jättemycket men tillräckligt för att det ska vara snö på träden. Vi tog ju som sagt sovmorgon eftersom vi la oss så himla sent i torsdags natt. Var inte ute i backana förens till lunch och då snöade det ymnigt och det blåste smådjävlar i ansiktet. Vädret blev bara värre och värre, så vi åkte med liften högst upp till Skybaren. Där gick vi in och kollade deras Macmyra lager och när vi ändå var där tog vi varsit glas vin, eller det hann bli tre glas, sedan tog vi i och åt lunch också när vi ändå satt där och snön ändå bara yrde utanför och man ändå inte såg ett enda dugg framför sig. Men sedan tyckte vi att vädret blev bättre och då bestämde vi oss för att åka lite till.

Man kan ju tänka att när man har tre glas vin i kroppen, så borde man bli lite mjukare och lite oräddare i kroppen, så man blir av med sin höjdrädsla. Jag är ju nämnligen höjdrädd, jag vill gärna ha träd runt mig i backen, annars känner jag nästan som svindel och kan få svårt att ta mig ner i branta backar, så var det nu. Det tog ett tag att ta mig ner, men när träden äntligen dök upp, så släppte min höjdrädsla och jag kunde åka slalom som vem som helst……..

Jag hade sådan tur att jag kunde låna Helenas skidor och hennes dotters pjäxor, jag hade ju tänkt att hyra annars. Brukar göra det eftersom jag inte åker skidor mer än max en vecka per år och då vet jag att jag får de nyaste skidorna och bra pjäxor.

Helenas snygga jacka som hon fick i Julklapp, hittar ni här

Utsikten över Lofsdalen var helt amazing när ovädret drog vidare.

Vissa var inte rädda i backen och tog ut svängarna kanske lite för mycket, men lika glad var Katarina

trots vurpan

När vi åkt färdigt för dagen tog vi en skogsväg hem och det kändes verkligen som vi var i en Narnia värd, där snön

hängde på träden. När vi kom hem, var jag så trött så jag la mig på soffan och somnade medans de andra satt och babblade.

Nu har vi fått en smaskig kvällsmat och vi sitter och babblar om allt möjligt.

Kram Helena

Inlägget innehåller annonslänkar till Lindex,

och ellos

Hej på er!

Sitter i Lofsdalen, klockan är 03.00. Har snart varit vaken i 24 timmar och lägg då till att jag har haft två supertuffa arbetspass på jobbet. Så snart ska jag lägga mig på loftet med Katarina. Resan igår började efter att jag rapporterat till min kollega, skyndade mig och mötte upp Katarina vid en mack vid svampen i Örebro. Vi tog oss mot Västerås, där de andra väntade på oss. Vi kramades och babblade lite innan vi packade in allt i bilen och jag är förvånad att allt fick plats, eftersom vi är fem tjejer som reser med skidutrustning. Men Helena verkar supervan, hon packade och allt fick plats precis. Resan tog sju och en halv timme upp, men då stannade vi på några ställen för att äta, tanka, köpa godis och gå på toaletten..

Vi var uppe i Helenas stuga , eller jag menar villa, vid 00,15. Vi satt uppe till 03, och drack lite bubbel och pratade sådana där hemliga hemligheter som stannar oss emellan, som ingen annan någonsin kommer få veta. Det är det som är så skönt med dessa tjejer att vi kan verkligen prata om precis allt och just sådant man kanske aldrig tror man skulle kunna prata med någon annan människa om…

Förts gången denna säsong som skidjackan åker på, den finns här till bra rabatt. Katarinas gula fina tröja som passade henne perfekt hittar ni här.

Ja det där med folie, var en sanning, om ni nu läste mitt inlägg häromdagen. Katarina hade verkligen med sig folie som vi lindade in skidorna som skulle med upp, ja kan inte säga annat än att det såg något roligt ut.

Jag tänkte direkt på spindeln i Sagan om ringen som snurrade in lille hobbiten i sina trådar

Här står vi laddade att åka iväg i den fullproppade bilen. Bilden är Katarinas. Från vänster, Helena Jag, Ulrica och Tina. Nu är klockan 09 ( tog lite tid att skriva) och vi ska snart kliva ner från loftet och se hur fint hus vi bor i. Sedan står skidåkning på schemat för vissa av oss.

Kram på er Helena