livet

Hej på er!

Hoppas ni har det bra i kylan?! Jag tycker nog att det är onödigt kallt. Centrallåset på bilen strular, när det blir för kallt, så jag kom inte till jobbet i tisdags, tur jag kunde vara med via länk. Det hade inte funkat om jag skulle jobbat med patienter.

Vi har haft ett par dagar med strålande sol och då är ju ändå vintern fantastiskt vacker, känns som man lever i en Narnia värld

Tänk för en vecka sedan då var vi på Gran Canaria och där var det varmt, sista dagarna var alldeles för varma, vi fick ligga under parasoll, eftersom jag också fått soleksem på ena överarmen. Men jag saknar ändå värmen.

Tyvärr gjorde min rygg sig påmind. Jag hade så ont i ryggen och särskilt nattetid. Det körde som spjut genom skinkorna ena natten, ljumskarna en natt och höfterna en natt, samt att jag hade jätteont i ryggslutet. Det var inte roligt alls.

Min smartklocka sa att jag sov väldigt dåligt dessa nätter. När vi kom hem har det kanske blivit något bättre, men eftersom jag haft on i ryggen några månader, så tänkte jag att det var dags att kontakta VC. Fick komma dagen efter, mängder med frågor som slutade med att jag ska röntgas och svaret blev artos.

Artros, jag kan det vara möjligt? Men inget mer råd om träning, smärtstillande sjukgymnastik mm.

Hade velat fråga om det kunde ha hänga ihop med klimakteriet, övervikt eller något annat, men hon hade så bråttom, så jag hann aldrig ställa några mer frågor och då tror jag att jag vet hur läkare skall tas.

På tal om klimakteriet, så använder jag Eztradot plåster och hormonspiral. Plåstren är svåra att få tag på i Sverige. Så när vi var på GC, testade jag att gå in på ett apotek och visade upp mitt plåster och döm om min förvåning att de hade, och jag fick ut utan recept. Märkligt att det kan vara sådan skillnad.

Kvinnohälsa, tänk för några år sedan då var det farligt med östrogenplåster och nu är det väl knappt någon kvinna som har besvär ( och får ta östrogen) som inte gör det. Det där med att svettas är ett minne blott, jag fryser istället ( har kollat sköldkörteln). Men hörde att man ska satsa på kvinnohälsa och det tackar jag för. Kanske skulle öppna en kvinnomottagning för klimakterietanter som jag.

Hur har ni det med klimakteriet?

I år fyller jag 59 år och det känns sådär kan jag säga, och det är dels siffran 59 som stör mig, men alla säger att åldern är bara en siffra, men när man då har en massa bekymmer, med högt blodtryck, ont lite här och där, och en övervikt som är svår att bli av med, då är det inte lika roligt. Jag känner att den största boven är vikten, men den är otroligt svår att göra något åt, men känner att om jag gick ner 10kg, då skulle säkert värken försvinna och mitt blodtryck skulle nog gå ner och jag skulle kunna sluta med medicin.

Japp det var lite funderingar så här på fredagskvällen. P kockar i köket och jag skriver till er. Ikväll fortsätter vi nog kolla på säsong 2 av World on fire på svt play, riktigt bra, och P är ju historienörd, så han kan ju förklara lie mer ingående hur saker hänger ihop.

Må så gott alla fina läsare

Helena

Hej hej!

Jaa kan man checka ut från sig själv och iså fall när och hur kan man göra det?

Jag vill och har aldrig velat ha negativitet på min blogg, jag försöker alltid ha en glad anda. Jag vill att det ska kännas kul att hälsa på inne hos mig. Många andra delar med sig vitt och brett om sitt liv där fler än de själva blir drabbade, så vill inte jag ha det.

Jag vet ju dock att lämnar man ut sig själv till max, så får man många läsare, men det är det inte värt för mig i alla fall.

Men nu kommer ändå ett litet gnäll från mig, men det är ingen annan som kommer bli drabbad av det jag ska klaga på.

Jag är så orkeslös och tycker det mesta är tråkigt, och jag förstår inte varför det blivit så. Jag får inget gjort här hemma när jag är ledig, utan kan bli sittandes med mobilen och bara scrolla. Jag kan ha en ambition när jag lägger mig, att i morgon, då ska jag minsann göra det och det och det, men det blir sällan så.

Jag har ingen lust helt enkelt.

Jag vill såklart hitta en orsak till varför det blivit så här, eftersom jag vill lösa problem som dyker upp.

Kan det vara klimakteriet, eller efterdyningar av covid, eller är det så att hela omvärlden gör så att jag känner mig låg. Jag har minimerat tv tittandet, för att inte bli för påverkad. Kan känna att inget är roligt när det bara är bedrövelse runt omkring. Funderar också om det är så att jag inte är helt återställd efter min utbrändhet för tio år sedan. Känner ju att hjärnan är som en teflonpanna, kommer inte ihåg mycket och har svårt att lära mig nya saker.

Så jag kanske är utbränd igen, eller är jag deprimerad?

Advent och jultid har alltid varit en drivkraft för mig, har alltid gått al in, tyckt att det varit så kul. Pyntat, lyssnat på julmusik, bakat och fixat. varför gör jag inte det nu längre?

Jag skulle kunna ställa in julen.

Jag har laddat kylen med ingredienser för att baka lussebullar, men neej nu är både jästen och mjölken för gammal.

Här hittar ni förresten recept på mina goda lussebullar från 2017

Vad är det som får mig glad då, Jo det är när det händer mycket omkring mig, tycker om att träffa folk, men samtidigt är det ut tröttande, så i lagom dos. Jag älskar när P och jag är tillsammans och hittar på saker, allt från att titta när han lagar mat, som att åka på våra små utflykter. I vanliga fall gillar jag att ha ordning och reda omkring mig, men nu kan jag rätt ofta känna att jag inte orkar städa och plocka.

Hör att det är fler som känner sig nedstämda, om du känner så vad gör ni för att bli glada igen och kan ni känna vad som orsakar er nedstämdhet?

Nu ska jag inte gnälla mer, för nu är det fredag och i morgon kör vi sista Bloppisen på Vågen Gallerian i Örebro. Ni kommer väl och fyndar?! Mellan klockan 11-15 är det öppet.

Kram Helena